Konsten att tala

Konsten att tala är så mycket mer än att bara tala. Det är att kunna tala så att människor lyssnar, förstår och engagerar sig. Det är en kunskap. En möjlighet att ge röst åt sin mening.
Och jag ska inte vara den som säger att denna konst är något enkelt, men det finns ju tre simpla steg till att kunna lyckas iallafall en bit på vägen. Se till att människor kring dig

1. Lyssnar
2. Förstår
3. Engagerar sig

Kan du få igenom dessa tre punkter så är du en bit på vägen. Och jag ska inte säga att jag alltid följer dessa, för jag är en sådan som pratar mycket - just för att jag tycker om att prata. Jag är en social varelse, kanske därför jag har en dotter som är några steg före mig. Hon pratar oavbrutet...utan uppehåll..kontinuerligt...ständigt...i ett sträck ... oupphörligt...nämnde jag oavbrutet.  Och visst kan detta vara jobbigt ibland, men jag försöker se det som kunskap.. Förutom när hon börjar ställa frågor mitt i natten - någon måtta får det vara....Och ja...jag kan oxå vara tyst (oftast pratar jag med mig själv vid sådana tillfällen, och Nellie har även ärvt denna färdighet från sin mamma) .

                        Min alldeles egna Pajas

Idag var min första arbetsdag efter fem dagars ledighet..måste säga att det har känts som om jag varit ledig hur länge som helst.... Fick för mig igår att jag kanske glömt att gå till jobbet (men så var inte fallet) Men idag tågade jag glad i hågen in på jobb 06:35 ... Det kändes super att vara tillbaka. .. tills någon påminde mig om att jag inte skulle vara där... utan skulle börja klockan tolv...så det var bara att masa sig hem igen.. Kanske kan man skylla på graviditetesförvirring...(om inte annat så låter det bra)

Och visst var det bra att åka hem igen..för jag fick planerat en massa...Det stundar ju en del kalas nu på vårkanten.. och det gäller att planera i tid och skriva listor (jag älskar listor) som Christian bara avskyr .. han är däremot överförtjust i framförallt gula post-it lappar. När vi träffades hade han dessa irriterande små lysande lappar överallt... "för att inte glömma" var hans försvar. Och visst Christian glömmer inte saker, men post-it lappar funkar inte som inredning (även om HAN inte förstår varför) .. Sen ska jag visst tillägga att jag som inte använder kom-ihåg lappar ala post-it glömmer betydligt mer än vad han gör... Men det bjuder jag gärna på om jag slipper inreda mitt hem med små papp-lappar.
Men "mina" listor får han stå ut med...även om han förmodligen bara lyssnar med ett eller inget öra så lyckas han för det mesta övertyga mig om att han lyssnar...förstår och engagerar sig.. (Konsten att tala eller konsten att skriva listor) 

Och förutom konstant pratande och skrivande av listor idag så kom Sebastian med ett önskemål... ett väldigt ovanligt sådant men Nellie tyckte att det lät bra och ville oxå vara med. Han ville gärna att vi skulle kasta grönt "slajm" grönt slemmigt äckligt slibbigt kladd över honom.

 Och vem vet - det verkar ju ganska populärt......undra varför??



Jag svarade att vi fick se..men kanske...först ska vi då fixa några spannar med slajm - vet inte om det är så lätt men visst hade det varit kul... (om jag slipper att städa efteråt)