Dop

Lördagens dop gick över förväntan mycket bra. Vi klarade oss undan med bara vissa små pinsamheter. Mitt under pågående psalm tittar Nellie på sin pappa
( som inte sjunger med) och utbrister högt och tydligt;

Kan du inte denna, Pappa?? 

Varpå vi Ssshhhhyyyyyy samtidigt som vi försöker hålla oss från skratt och hoppas att ingen annan uppmärksammade hur dålig Nellies pappa är på just psalmer
( som om vi andra var mycket bättre). Varför finns det inga enkla trallvänliga psalmer som man lätt kan komma ihåg.. Nellie tröttnade också på låtvalet och stämde i med "Lilla Ko" istället.

*Pust*
Ja, vid detta läget kunde man pusta ut
( trodde vi) dopet var till sin ända och vi hade klarat det ganska smidigt...

MEN DÅ!!!

Träffar Nellie sin själsfrände skulle man kunna kalla det, eller allierade.. kumpan...medbrottsling ...ja listan kan göras lång....hans riktiga namn är dock Daniel.  Det var nästan ett "hallelulja" ögonblick när dessa två fick upp ögonen för varandra.... och sen satte det igång!!
.......Kurragömma mellan kyrkbänkarna.....
måste medge att det såg himla roligt ut och deras hjärtliga skratt gjorde det svårt att "säga ifrån" samt det faktum att vi befann oss i en kyrka..Kanske inte det mest lämpliga ställe att få ett utbrott eller liknande..
Nej, då sitter man istället med ett fejkat leende och tänker;

Vänta du bara till vi kommer till bilen..

Och ja, på väg till bilen var det ett himla tjatande; var är Daniel..var är Daniels bil.. varför är inte Daniel här.. när vi är framme ska jag leka med Daniel.. Daniel Daniel Daniel Daniel ...JAAAAAA!!! Du ska få leka med Daniel bara du håller snattran..

Därefter fortsätter jag att tjata; gå inte där..klättra inte på den snöhögen..trampa inte i den vattenpölen..sparka inte vatten på din lillasyster.. låt leran vara ..släpp pinnen..akta där är halt ..gå inte där..gå här... akta er...flytta er... IN I BILEN NU!!
Detta görs inte för att vara en tjatig mamma utan för det kan faktiskt vara trevligt om ens barn kan vara rena en liten stund..tills alla gäster hunnit hälsa och så.. För just då kan jag iallafall få låtsas lite att min Nenni är en söt prinsessa..välklädd i vacker klänning med två underkjolar.. artig och väl uppfostrad med uppsatt hår och alldeles alldeles underbar...

Och sen dröjer det två sekunder... och vips så är hårbanden slängda ..håret står åt alla håll och kantor
(som alltid) och hon håller en hastighet kring 15 km i timmen kring de dukade borden.. För att inte tala om ljudnivån som uppstår när resten av barnaskaran hänger på i racet/leken... ...Barn överallt ...skrik spring ... skratt...stolar som välts .....Nellie som kissar med vidöppen dörr ( känn dig som hemma) samtidigt som Daniel försöker sno en hel tårta... och detta var då innan kaffe och kaka....så tänk er själv hur livat det var efter att sockerkicken satt in. ..Ja Cina, det var verkligen ett trevligt dop... Hoppas att du kände detsamma ...